Tomma hyllor väcker frågor
– därför saknas nötköttet

De senaste veckorna har många upptäckt samma sak när de går och handlar: hyllor efter hyllor där vi vanligtvis hittar nötkött gapar plötsligt tomma. En besvikelse för den som sett fram emot tacos, men kanske också något som får oss att stanna upp. Tomma hyllor är nämligen inget vi i Sverige är vana vid. De skaver mot bilden av ett välfungerande livsmedelssystem där allt alltid finns. Och just därför väcker de frågor. Vad är det som egentligen händer och hur robust är systemet vi så länge tagit för givet?

Ser man till ytan finns det förklaringar som ligger nära i tid. Storhelgerna runt jul och nyår innebär alltid färre produktionsdagar i slaktledet, samtidigt som efterfrågan ofta ökar när många handlar mer inför ledighet. När systemet redan är hårt ansträngt räcker det med plötsliga störningar, som kraftigare snöoväder, för att obalanser ska få stor påverkan längre ner i kedjan. Det som annars hade gått att parera blir snabbt synligt i butik. Men det förklarar inte hela bilden.

Den större förklaringen ligger längre bak.
Under flera år har den svenska nötköttsproduktionen gradvis minskat. Antalet nötdjur är färre än tidigare och investeringarna i produktionen har hållits tillbaka. Ekonomisk osäkerhet, ökade kostnader och svårigheten att räkna hem långsiktiga satsningar har gjort att många producenter valt att avvakta eller helt enkelt satsa på annat. Och i just nötköttsproduktionen får sådana beslut lång svans. Det tar tid att åter bygga upp den produktion som en gång monterats ned.

När nötköttet blir en bristvara sker en naturlig förskjutning i konsumentledet.
Valen anpassas i stunden och fläsk, kyckling och andra proteiner får ta större plats i matkorgen. Det är sällan ett aktivt ställningstagande, utan snarare ett praktiskt val när det som brukar finnas saknas. Samtidigt kan sådana tillfälliga beteenden få mer långsiktiga effekter. Efterfrågan flyttas, volymer byggs upp i andra kategorier och nya vanor kan etableras, vilket i sin tur påverkar hur sortiment, prisstrategier och erbjudanden formas över tid.

Framåt pekar mycket på att situationen inte löses snabbt.
De mest akuta effekterna kan mildras, men den långsiktiga balansen tar tid att återställa. För alla som verkar i värdekedjan blir slutsatsen tydlig: det räcker inte att planera för ett normalläge. De aktörer, oavsett kategori, som förstår hur tillgång, efterfrågan och konsumentbeteenden hänger ihop och som bygger flexibilitet i sortiment och erbjudanden står starkare när marknaden svänger. I en tid där hyllor inte alltid kan fyllas på som förr blir framförhållning och anpassningsförmåga en avgörande del av affären.

Text: Björn Gustafsson