Mercosuravtalet – varför dagligvaruhandeln behöver bry sig

Det finns få handelsavtal som omges av lika mycket dramatik som Mercosuravtalet. Förhandlingarna inleddes 1999 och har sedan dess präglats av politiska skiften, globala kriser, miljödebatter och hårda låsningar. När avtalet nyligen både klubbades och sedan pausades blev det tydligt hur känslig frågan fortfarande är. Samtidigt är det ett av de mest omfattande avtal som EU förhandlat fram och konsekvenserna för dagligvaruhandeln kan bli betydande.

Mercosur är en tullunion som samlar Brasilien, Argentina, Uruguay och Paraguay och utgör tillsammans världens sjätte största ekonomi. Avtalet mellan Mercosur och EU syftar till att förenkla handeln mellan EU och Sydamerika och sänka tullar på över 90 procent av varorna som handlas mellan parterna. Detta sker i stark kontrast till den mer protektionistiska utvecklingen som vi samtidigt ser i USA under Donald Trump.

För dagligvaruhandeln är detta högst relevant. Ett ökat inflöde av livsmedel från Sydamerika kan påverka både prisbild och sortiment i svenska butiker. För konsumenten kan det innebära fler valmöjligheter och i vissa fall lägre priser. Europeiska producenter och leverantörer möter ökad konkurrens från aktörer med andra kostnads- och produktionsförutsättningar men får också tillgång till en större exportmarknad.

Motståndet mot avtalet har varit starkt i flera EU-länder, främst av miljöskäl och vad protestanterna menar är konkurrens på olika villkor. Skövling av regnskog, storskalig boskapsuppfödning och användning av bekämpningsmedel har fått stor uppmärksamhet och protesterna har stundtals varit kraftiga. I Frankrike och Tyskland har bönder bland annat blockerat vägar och dumpat mängder med gödsel utanför myndighetsbyggnader. Att det tagit hela 26 år att nå en uppgörelse säger mycket om hur komplext avtalet är.

Trots att Mercosuravtalet klubbades är det inte helt i hamn ännu. EU-parlamentet röstade nyligen igenom att EU-domstolen ska granska om avtalet är förenligt med EU:s lagar. Det är därmed fullt möjligt att processen drar ut ytterligare på tiden. Men riktningen är tydlig. Handelspolitiken förändras och dagligvaruhandeln påverkas. För branschen innebär det ett bredare utbud, fler prispunkter och ökade krav på tydlighet. När alternativen blir fler räcker det inte att bara finnas på hyllan. Förmågan att kommunicera värde och guida konsumenten rätt blir en avgörande konkurrensfaktor. För oss på ClearOn handlar det om att förstå hur dessa förändringar påverkar butik, leverantörer och konsumenter när spelplanen ritas om.

Text: Björn Gustafsson