När blev det självklart att äta våfflor i mars?

Den 25 mars är det våffeldagen. Underbart tänker du säkert – men varför sitter vi egentligen och äter våfflor just denna dag? Förklaringen ligger i Vårfrudagen – en kyrklig högtid till minne av Jungfru Maria. I folkmun blev ”Vårfrudagen” med tiden ”vafferdagen”, som i sin tur blev våffeldagen. Ett språkligt misstag som blev en tradition och snart en av årets mest älskade matdagar.

Men våffeldagen är långt ifrån ensam. I kalendern samsas den med allt från Bananens dag (4 mars) och Ostkakans dag (14 november) till Kanelbullens dag och Fetaostens dag. I dag verkar nästan varje datum ha en koppling till något – och inte sällan en maträtt eller produkt. Hur hamnade vi här egentligen?

Från kyrkoår till pajdag
Om vi bortser från de stora högtiderna och i stället tittar på temadagar kopplade till mat och vardag ser vi att de uppstått av flera olika skäl. Vissa har tydliga rötter i äldre traditioner, som semmeldagen (fettisdagen) och våffeldagen. Andra är knutna till ett specifikt datum – som Pi-dagen den 14/3 (3,14) som blivit pajens dag, eller Pizzans dag den 1 januari.

Ytterligare andra har valts av mer strategiska skäl. Kanelbullens dag den 4 oktober placerades där för att inte konkurrera med andra högtider. Fetaostens dag den 15 oktober markerar att EU år 2007 gav Grekland ensamrätt på namnet feta. Ibland kan det nästan kännas som att en dag valts bara för att ha en anledning att fira, vilket i sig är en ganska bra anledning.

En lång tradition av att märka ut dagar
Temadagar är inget nytt fenomen. Långt tillbaka i historien var det kyrkans högtider och arbetsårets fester som strukturerade kalendern. Firandet var ofta lokalt anpassat och tätt kopplat till naturens rytm.

Under 1800-talet standardiserades helgdagar i större utsträckning, och influenser från andra länder blev tydligare. I slutet av 1950-talet började NK introducera Alla hjärtans dag i Sverige men det dröjde till 1985 innan dagen skrevs in i svenska kalendrar. I dag uppmärksammas omkring 800 temadagar varje år i Sverige.

Därför finns temadagar
Temadagar fyller flera funktioner. De skapar uppmärksamhet – organisationer och företag kan lyfta viktiga frågor, produkter eller beteenden. De bygger gemenskap – att uppmärksamma Internationella syskondagen (10 april) eller Internationella champagnedagen (23 oktober) skapar delaktighet och igenkänning. Och de kan driva förändring – många internationella dagar har FN eller WHO bakom sig och syftar till att sätta fokus på hälsa, mänskliga rättigheter eller miljö.

En möjlighet för handeln
För handeln är temadagar mer än en kul notis i kalendern. De är färdiga anledningar att kommunicera, aktivera och skapa relevans.

För leverantörer innebär det en chans att planera kampanjer i god tid, säkra synlighet i butik och koppla erbjudanden till ett sammanhang som redan finns i konsumentens medvetande. En kupong kopplad till rätt dag kan sänka tröskeln för att prova, fylla på lagret inför ett firande eller skapa merförsäljning genom flerköp.

För butiker är temadagar ett sätt att skapa liv i hyllan och bygga inspiration i butiksmiljön. En tydlig exponering, en samlad yta eller en enkel aktivering gör det lättare för kunden att agera. Det handlar inte alltid om stora kampanjer. Ibland räcker det gott med en påminnelse för att flytta handen i hyllan.

Framför allt är det roligt att uppmärksamma produkter och beteenden. Temadagar skapar energi, samtal och nya köptillfällen. Använda på rätt sätt kan de bygga både intresse och engagemang – och i förlängningen konvertering.

Vill ni ha fler tips på hur ni kan driva intresse, engagemang och konvertering i butik? Kontakta oss så berättar vi mer.

Text: Björn Gustafsson