1 juli, 2024

Kuponganvändaren

 

Kuponger som säljverktyg ger möjlighet att nå ut med erbjudanden på såväl bredden som djupet på marknaden. Men vilka är det som använder kuponger och under vilka omständigheter används de?

Här följer uppdaterad fakta inhämtad i studie genomförd i samarbete med Retail Academics under våren 2024. Studien genomfördes med online panel med nationellt representativt urval på 1000 respondenter.

  • 6 av 10 shoppers använder en kupong minst någon gång i månaden – högst andel frekventa användare i grupperna 18-24 och 65-75 år.
  • Endast 5% använder aldrig kupong
  • Ingen betydlig skillnad i kuponganvändning mellan könen, men
    attityden till kupong är mycket mer positiv bland kvinnor.
  • 71% har använt en kupong senaste månaden
  • 33% använder kupong oftare nu än för ett år sedan
  • Kupongen påverkade produktvalet i minst 53% av senaste kupongköpen – 25% var rena spontanköp genererade av kupongen
  • 38% använde en digital kupong under deras senaste kupongköp
  • Shoppers använder alla typer av kuponger. Vid senaste tillfället använde 44% fysisk kupong i butik och 38% digital kupong.
  • 7 av 10 shoppers menar att kuponger får dem att testa nya produkter
  • Fler än hälften av shoppers är benägen att välja en annan butik med hänsyn till om den erbjuder fler kuponger.
  • Främsta anledningarna för att inte använda kupong är:

 

 

 

 

Varför ”shopper”?

Många gånger är det samma person som både köper och konsumerar en produkt, men inte alltid. Med begreppet ”shopper” menar vi den person som faktiskt köper produkten, men som inte nödvändigtvis konsumerar den. Ett bra exempel är barnmat – den som köper barnmaten är inte samma person som konsumerar den. Men det är shoppern som fattar köpbesluten i butiken.

 

Shoppern ser inte allt den tittar på

Det är tyvärr inte så enkelt att attraktiva produkter med acceptabla priser räcker för att nå en bra försäljning. Som redan nämnts krävs att shoppern blir medveten om en produkt för att kunna köpa den. Där kan ett kupongerbjudande som är utformat på rätt sätt spela en viktig roll. Men det krävs då att shoppern ser erbjudandet för att överhuvudtaget kunna bli medveten om det. För om shoppern verkligen ”såg” alla produkter och erbjudanden i hyllan, hur kan det då komma sig att en gavelexponering kan ge försäljningsökningar om 500 procent? I butikssammanhang är synen människans viktigaste sinne för att ta in ny information. Men när shoppern sveper med blicken över en hylla är det få produkter och erbjudanden som faktiskt hamnar i medvetandet. Forskning från Retail Academics Research Institute (Retail Academics) pekar på att endast 0,2 procent av en livsmedelsbutiks totala sortiment uppmärksammas*. Detta fenomen förklaras med att människans överlevnadsinstinkt utvecklat ”perceptuella filter” som sofistikerat sorterar bort ”icke-prioriterad” information som upptar kapacitet i vårt medvetande.

Shopperns syn påverkas av vanor

Hjärnan hjälper oss hela tiden att sortera bort information från att nå vårt medvetande. För en person som besöker samma butik flera gånger i veckan tas denna bortsortering till nya nivåer. Människan är ett vanedjur och tenderar således att köpa i stort sett samma produkter om och om igen. Även rörelsemönstret i butiken blir vanebetingat då shoppern vet var ”sina” produkterna är placerade. Shoppern lär sig vart hon ska gå och vilka hyllplan som hon ska titta på. Resultatet blir att shoppern slutar att titta på vissa hyllor i butiken. För att bryta dessa vanor och få shoppern att uppmärksamma produkter och erbjudanden som hon i vanliga fall inte brukar se, krävs alltså att någon tränger igenom det perceptuella filtret.

Ögonen och hjärnan är i dragkamp hos shoppern

Det finns situationer där vår syn lurar hjärnan. Exempel på en sådan situation är när samma mängd vatten tappas upp i två olika glas – ett som är lågt och brett och ett som är högt och smalt – och där mängden vatten uppfattas som helt olika. Det som händer i en sådan situation är att synen lurar hjärnan i hur den ska uppfatta något, i detta exempel: mängden vatten. Detta fenomen är centralt  även i butiker, enkla tilltag kan visa sig ha stor inverkan på kundernas uppfattande. Till exempel: kan en viss utformning av en prisskylt signalera ett ”rekordlågt pris” till shoppern, medan samma prisskylt med en annan utformning signalerar något mindre attraktivt. Det är alltså viktigt att den signal man vill sända når fram till såväl ögon som hjärna.